Flygmyrans blogg

Senaste inläggen

Av Flygmyran Salza - 5 juli 2010 09:20

  

Nu ska vi tävla snart Salza, sa matte för ett tag sedan. Nu är det upp till bevis om du lärt dig nåt... jag har anmält oss till två tävlingar.


Det e lugnt, morsan, sa jag då.... jag fixar det, det vet du väl. Lätt som en plätt för en liten Flygmyra...

   

Och så idag..... jodå, idag hörde jag att hon lämnade återbud till båda tävlingarna.    


Hon har inte vågat berätta det för mig ännu, men jag tjuvlyssnade när hon berättade det för husse i morse.   


Jag har ingen lust att tävla, sa hon... jag skiter i det.


Men inte frågade hon mig inte.... JAG har nämligen lust att tävla. Kan man möjligtvis få starta utan en matte i släptåg? Jag vet ju att jag fixar det där själv om det kniper.... matte är ju ändå oftast bara med för att frakta mig dit där vi ska träna eller tävla.


Ni vet.... en Flygmyra reder sig själv...      sjuttan också att jag inte har körkort    

   

Vi var ju på träningsdag i lördags, matte och jag. Varmt och soligt var det, men vem tror ni tränade kryp i nästan 30 min??? Jo, lilla jag förstås...


Och hon som höll i träningen envisades, liksom matte, med att jag kryper för fort. Herregud vilka sölkorvar det finns... 

  

Men jag hörde minsann vad hon sa till matte på slutet, jag....

  

Pressa henne inte för hårt för att få den där 10:an, sa hon... ni har ju en 9:a så som det ser ut nu, förstör inte den.  

   


HA.. säger jag om det..... där har jag kämpat och slitet i en halvtimma på årets varmaste dag för att tillfredsställa dom där tanterna... och det nästan helt i onödan.  JAG är nöjd med en 9:a i betyg...    om sen min matte vill ha en 10:a , då kan hon krypa själv tycker jag.

   

Det skulle vara ganska så kul i och för sig....      bröstet och armbågarna i marken hela tiden, och så inte för hög rumpa....  HAHAHA.... det skulle jag vilja se.   

  

ANNONS
Av Flygmyran Salza - 2 juli 2010 08:13

Ja, nu är den väl här antar jag.... sommaren. Skönt att ligga i solen ute på gräsmattan, men det är nedrans varmt efter en liten stund.   


Matte brukar låta oss bada på eftermiddan, men jag skulle gärna vilja bo vid en sjö så att jag kunde bada precis när jag ville.   

   

   

Vet ni att matte har berättat att hon förr i tiden, då på stenåldern, bodde i ett hus med strandtomt. Det låg vid en ganska så stor sjö, och det var en jättestor tomt till huset.


På den tiden hade hon fyra stycken boxrar som levde livets glada dagar på den där stora tomten.  


Och enda kruxet med det där var att hundarna sprang ner till sjön och tog sig ett dopp när dom kände för det..... det var inte helt fiffigt för det gick en järnväg alldeles nere vid stranden, en sån där museijärnväg där det på sommaren tuffade fram ånglok och gamla vagnar som var fyllda med turister.... en sån där turistattraktion, ni vet...     

   

Tåget brukade signalera innan det kom till vår tomt, och då skyndade sig alltid matte att kolla in var alla hundar fanns.... det hade ju varit gräsligt hemskt om nån skulle blivit påkörd av det där tuff-tuff-tåget.    

   


Men en dag var det en ny lokförare som inte visste det där med att det kanske sprang hundar över spåret där. Han tutade inte när dom närmade sig, utan matte fann helt plötsligt att det stod ett ett långt, vilt signalerande, tåg fullt med nyfikna turister längs med vår tomt.


Där stod det och tutade och tutade, och alla turister hängde ut genom fönstren och undrade vad som var på gång....       


Och det som var på gång var att det stod fyra glatt svansviftande boxrar mitt på spåret, medan en ilsken lokförare hängde ut genom fönstret och försökte schasa bort dom. 


Vilket naturligtvis inte lyckades... boxrar älskar ju människor mer än allt annat och dom tänkte minsann hälsa på den där vilt viftande människan som betedde sig så roligt.    

   

Det var en något skamsen matte    som rusade ner till spåret och kallade in hundarna, som i sin tur motvilligt lämnade det där roliga spektaklet. 

  

Vad hon sedan sa till hundarna när dom återvände upp på tomten, det lämpar sig inte i skrift, säger matte....    

  

Men jag förstår inte alls varför matte blev arg...? Det var väl inte hundarnas fel att tåggubben inte signalerade så som han skulle...?  Och alla turister skrattade och pekade, det var väl kul att dom fick uppleva nåt roligt också...?   


Och om jag bodde vid en sjö så skulle jag springa upp och ner där tusen gånger om dagen... oavsett om det tuffade fram tåg där eller ej.... så det så!!  

  

  

Ha det gott i solen!!!  Hoppas att ni alla får ett skönt dopp under dagen  

   

ANNONS
Av Flygmyran Salza - 29 juni 2010 09:20


Häromdagen skulle matte ringa till SKK för att få en rättelse på en grej i min meritlista.   


Hon satt läääänge i telefonkö och väntade på att någon skulle få tid att svara, och så äntligen var det nån i andra änden som sa hallå.


Matte presenterade sig, och sa att det var en sak som inte stämde i Hunddata när det gällde uppgifterna på hennes hund (mig alltså).


Jaha! sa människan i andra änden av telefontråden... är det Salza du pratar om???  

  

Matte blev alldeles paff.. och tyst... för en gångs skull. Sedan pep hon försiktigt fram: Hur vet du det?


HA! sa människa i andra änden av tråden... jag vet allt!  och så fnissade hon lite.


Herregud, sa matte... känner jag dig??


Nej, fick hon till svar... men vi har träffats på en tävling uppe i Kramfors för nåt år sedan. Och jag är kompis med XX, du vet...

  

Och XX är alltså mattes "gamla" cockeruppfödare.... snacka om att världen är liten, och snacka om att vissa männsikor har bra minne för namn.    

  

Visst är det kul med såna där sammanträffanden...   Fast uppgifterna är inte rättade ännu, hoppas att hon inte glömde bort det.

  

  

I går fick vi bada igen, det är skönt att simma omkring lite.... och idag har jag badat här hemma efter morgonprommisen.    Husse går ju i sina egna tankar på promenaderna han, så jag passade på att parfymera mig lite när jag hittade resterna efter en delikat rutten fisk på stranden.   


Men den ljuva doften varade bara tills jag kom hem... nu luktar jag hundschampoo... bläähh.    


Av Flygmyran Salza - 27 juni 2010 09:24


Japp, nu har vi fått en cockerspaniel i huset igen. En svart-vit sak som far fram som ett jehu....  matte påstår att det är som i gamla tider när Samson fanns. Fast han var ju blue roan, han... fast dom flesta som såg honom, och inte visste bättre  , kallade honom svart-vit.

  

Fast... när jag råkade få syn på mig själv i spegeln för en stund sedan, så insåg jag att den där som matte hela tiden kallar för en cockerspaniel, det är jag det.

  

Det "råkade" återigen bli så när matte klippte mig igår.... cockerstuk för hela slanten.    Men det är praktiskt säger matte.... i alla fall nu när det är varmt och vi badar nästan varje dag.

  

   

Och häromdagen hörde jag matte säga till husse att det var som att se Samson igen, när hon såg mig komma bärande på min klöv ute i skogen, då när jag gått spår med Lina (ja, när Lina höll i linan alltså  ).  På håll såg jag tydligen ut som en liten blue roan cocker... knepigt.  

    

Men det är väl matte som blivit så gammal att hon går i barndom igen kanske... eller i alla fall är på väg tillbaka mot barndomen. Hon har väl backat åter till sin cockerperiod nu kanske.


Ska bli kul att se om hon tycker att jag liknar en boxer när hon så småningom är tillbaka till den perioden i sitt liv.    Hon hade ju bland de andra en riktigt, riktigt mörkt tigererad boxer med vita tecken... kanske att hon tror att jag är en boxer också så småningom.   


Hon är lite knäpp min matte.... men hon är min i alla fall.   

   

Idag skiner solen igen, med minsta lilla tur så får vi bada idag igen, men vi får väl se.  Det skulle inte sitta helt fel med ett litet träningspass också...


Vi får väl se... oddsen för att jag ska få som jag vill är inte jättebra, hörde matte säga att hon skulle sitta i solen lite idag, och att hon skulle hjälpa husse att klippa gräsmattan.  Inget av det innebär bad eller träning för min del...  


Hoppas ni har en fin söndag, och att solen skiner på er allihop!   

  

Av Flygmyran Salza - 25 juni 2010 11:39

  

Först en prommis tidigt i morse i solskenet, och ingen mer i hela världen var vaken, förutom husse och Ibsen och jag.   


Sen var vi hem och vilade en stund, och sedan åkte vi ut och tränade...   


Nästan en sån där träning som vi hade förr, matte och jag.  En träning där jag fick göra nästan precis allting som jag kan....  vi hade till och med hindret med oss, så jag fick träna på hopp-sitt och hopp-apport... skitkul.

  

Och tänk om ni bara visste så duktig jag är    Matte berömmer och berömmer och berömmer....  fast... Ok då... hon muttrar lite ibland också, men idag var det inte så mycket muttrande. Det kom visserligen en liten irriterad ton i hennes röst då och då på slutet... men jisses... jag började väl bli lite trött i min lilla hjärna då.   

  

Med alla dess kommandon att hålla reda på, och allt springande i galopp hit och dit... och så gassande solsken....  visst har man väl rätt att bli lite trött så småningom då?

   

Och medan Ibsen tränade så låg jag i skuggan och väntade och kollade in vad han gjorde. Det var ganska så skönt där i skuggan under trädet, men det är väl en himla tur att man inte ligger och slappar till när resten av flocken inte håller koll på läget.


Rätt som det är så dyker det upp en främmande hund på den där gräsmattan där vi är och tränar. Och ingen förutom jag såg den..... och ingen husse eller matte hade den med sig heller, så jag tänkte att nu gäller det att sköta sig....  så jag drog järnet och jagade bort den i en jäkla fart.

  

Matte påstår att jag har en reamotor i baken i såna lägen, men det är inte sant. Jag kan springa så fort när det gäller viktiga saker...     

  

Och hunden stack som sagt sin väg, och jag återvände till min plats i skuggan under trädet. Och där,  mitt på gräsmattan, stod matte och husse och Ibsen och bara glodde, fattade ingenting....  och såg ut som de dönickar dom är.


Visserligen tyckte jag att matte muttrade nåt om att "hon skulle ju ligga stilla där", men jag kanske hörde fel    


Är man flockens vakthund så är man... a girl has to do what she has to do....   


Vilken tur att dom har mig...!    


  

Midsommarafton idag, säger matte.... så GLAD MIDSOMMAR säger vi igen då!

   

      



Av Flygmyran Salza - 24 juni 2010 17:11

  

Massor av fåglar brukar vi se när vi är och badar... allt ifrån stora, fina svanar till en massa mindre saker som jag inte vet namnet på... men som ser ganska så kul ut när dom flaxar iväg.

   

Men idag kom det en sort som jag aldrig sett förr.... kolla vilken JÄTTEfågel som dök upp bakom ryggen på oss.     



Skönt att simma var det i alla fall.. och den där konstiga fågeln lyfte ganska så snabbt och försvann med ett jäkla oväsen... han blev nog rädd för oss    

    

     

Av Flygmyran Salza - 24 juni 2010 08:40


.... återvänder min matte till sitt normala liv igen. Hon är fortfarande supertrött påstår hon, men hon försöker i alla fall göra det mesta av såna saker  som hon brukar. Men det där med att böja sig ner, och att anstränga sig för mycket, det är hon lite försiktig med.

  

Men snälla Lina hade lagt ett spår åt mig igår... ett sånt där spår som luktar blod och som hade legat sedan kvällen innan, ni vet.... och sen gick jag spåret med Lina i snöret också... skitkul.    Jag har aldrig gått spår med nån annan än matte förut, så det var spännande.  Och den där älgklöven på slutet, den var smaskig...    


Sen så tränade vi lite lydnad också....  och det är ett jäkla tjat om det där krypet kan jag väl säga...    


Fritt följa ska man gå med svung... framförgående ska man gå bestämt och raskt, vid inkallningen ska man rusa i full galopp, apporten ska man hämta i flygande fläng och hoppet ska man göra med en jäkla fart (annars kan man bli hängande på magen över hindret   ) men krypet... där ska det gå i snigelfart...    


Ingen ordning på nånting säger jag om det...    

    

Idag skiner solen, och förutom att matte ska uträtta några ärenden så ska hon inte göra något alls sa hon i morse.  Fast det blir väl en massa ändå, det brukar det bli... och så ska hon ju ut med Ibsen och mig också, det får hon verkligen inte glömma.


Idag har jag tänkt att vi ska bada, hoppas att matte tänkt detsamma.      Ja... fast... HON behöver inte bada. Hon behöver bara serva Ibsen och mig med grejer att hämta ute i vattnet. Hon är en badkruka, så hon kan stå på torra land, hennes uppgift är bara att förse oss med en ständig ström av sånt som vi kan simma ut och hämta. 


Jag gillar att bada och att hämta saker i vattnet, men Ibsen... han är totalt galen han.... han är nog egentligen en förklädd utter eller nåt sånt.    

  

  


Matte påminner om att jag ska önska GLAD MIDSOMMAR till er alla... från oss alla... så det gör jag nu då!!!    Hoppas ni får mycket sol och många bad....!


      

Av Flygmyran Salza - 22 juni 2010 10:22

  

Så fiffigt att de här blommorna som blommar överallt nu, heter Midsommarblomster just  bara för att dom blommar nu vid midsommar?



Kryllar av dom överallt gör det i alla fall....    

  

Matte tog sig i kragen och gav oss en hyfsad skogspromenad igår. Fast det gick sakta... och flåsigt... för matte alltså     men huvudsaken är ju att Ibsen och jag fick lite roligt.   

  

På kvällen var vi ute en vända och träffade en av sökträningskompisarna. Fast vi tränade inte sök, det orkar inte min skruttiga matte ännu....    


Vi tränade pyttelite lydnad, och vet ni.... jag slog mig så in i bomben   fast jag försökte att inte visa hur jäkla ont det gjorde.

  

Matte hade höjt upp hindret tilll 70 cm, men det tänkte väl inte jag på. Jag satsade som vanligt när jag ska hoppa.... och alldeles för sent insåg jag att det inte räckte till.


Så jag fastnade, hängande på magen över hindret.... nedrans förargligt       och nedrans ont gjorde det.

  

Men är man en tuff tjej i lyxförpackning så gäller det att hålla masken...     så när vi sedan skulle göra om, då bet jag ihop och satsade rejält.... och då gick det förstås galant.

  

Det blev inte så himla mycket tränat, matte är ju som sagt skruttig som sjuttan, men hon höll på och bråkade med mig om det där jäkla krypet i alla fall.


Alltså..... Kryp! säger matte... och jag kryper.... himla snyggt om jag får säga det själv. Och dessutom himla fort om matte får säga det....   

  

  

Matte påstår att hon fick ordning på det där med tempot när vi tränade inomhus under vintern. Men nu har vi ju inte tränat på jättelänge, och då tror hon att jag har glömt hur jag ska göra.


HA...! Jag glömmer ALDRIG nåt... men jag fattar inte varför jag ska krypa i snigelfart när jag är en springer med racerfart i benen... ???   

      

Matte vill ju ha fart och fläkt när vi jobbar.... och helt plötsligt ska det gå sakta, sakta.... jag fattar ingenting....   

   

Om Flygmyran....


En Flygmyra är i det här fallet detsamma som en liten piggelin engelsk springerspaniel, egentligen döpt till Salza.

Hon är på väg mot sitt 6:e år, och sprudlar av livslust och energi.

Hon skriver här, lite sporadiskt, om sin vardag.

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2012
>>>

Arkiv

Länkar

RSS

Besökare

räknare

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se