Så sa matte förut, och då hade hon en lång stund beklagat sig, bara för att jag är lite på G idag.

I morse stövlade vi iväg på en lång promenad och pulsade fram på oplogade vägar, matte, Ibsen och jag.  Då fick man ju liksom upp ångan lite...

Och sen så såg jag svansen på en kattuschling, den fick jag förstås inte jaga, men jag blev lite extra laddad i alla fall.

Och sen när vi kom hem så klippte matte Ibsen, och då fick jag inte vara med    Då skulle jag ligga där för mig själv och ha tråkigt medan Ibsen fick mattes hela uppmärksamhet.

När det var klart och matte hade plockat bort allting, då skulle hon se på skidtävlingar på TV.... snacka om att vara tråkig.    

Och det var då hon påstod att jag var konstig... bara för att jag ville göra nåt. I vanliga fall så sover jag när matte kikar på TV, men idag var det ju mitt på dan.

Så jag vankade fram och tillbaka, puttade på matte lite och försökte få liv i husse också... men inget lyckades.

Jag tog en runda genom lägenheten (vilket går på en millisekund ungefär) och sen så var jag in i badrummet och kollade där Ibsen blivit klippt....

Och sen var jag hos matte igen och puttade på henne.... till slut sa min matte att jag skulle gå och lägga mig.

Har ni hört??? Mitt på ljusa dan...?

OK då tänkte jag... då gör jag väl det då. Så jag tassade ensam och allena in i sovrummet och la mig i sängen för att sova.... i 30 sekunder ungefär, sedan tyckte jag synd om dom som gick miste om mitt sällskap, så då tassade jag in i vardagsrummet igen.

Och så trodde jag förstås att matte saknat mig när jag varit borta så länge, så jag gick fram till henne och började pussa på henne....   

Och då fick matte ett av sina såna där knepiga utbrott, ni vet...   GÅ OCH LÄGG DIG NÅNSTANS, väste hon ilsket.... jag blir galen på dig idag! Vad är det med dig?????

Tja... en massa spring i benen bara, och myror i hjärnan... flygmyror ni vet.... såna dar är det minst sagt dödstråkigt att bara göra inget alls.

Fast matte påstår förstås att jag ALDRIG bruakr vara sån här... och det kanske hon har rätt i, men då får hon väl för sjuttans gubbar se till att jag inte har så himlans tråkigt då!!

Så småningom masade hon sig ut på en promenad i alla fall... och nu var det nästan så att det var lite jobbigt för oss hundar också i all snö som kommit... och fortfarande kommer. 

Jag kunde inte alls springa så mycket som jag brukar för jag försvann i snön när jag väl kravlat mig över snödrivorna.... det är inte så kul då.   Vore bättre om jag också hade så långa ben som Ibsen har....  som väl är så gör han ibland gångar åt mig som jag kan gå i...

Nu ska fortsätta att ägna mig åt min matte... hon får ju inte glömma att vi ska ha mat så småningom. Ju förr desto bättre... tjatar jag tillräckligt mycket så får vi säkert mat tidigt, då tror hon att jag blir lugn och stilla sedan... tänk så fel även hon kan ha.