Flygmyrans blogg

Alla inlägg under september 2010

Av Flygmyran Salza - 27 september 2010 19:23

Ja, nu är det nästan exakt 14 dagar sedan något skrevs här i bloggen. och nu lämnar jag dessutom över skrivandet till matte eftersom hon påstår att hon lider av svårartad skrivklåda just nu... så här kommer hon nu då.


Japp... matte här då.... fast skrivklådan är inte så svårartad, däremot är väl behovet av att göra något annat än att packa upp, och fixa och dona för att få plats med allting, ganska så stort.


Det tog ett par dagar innan jag hade tid att fixa till datorerna, men när jag väl tog mig tid så gick det lätt som en plätt... nästan... men det fixade sig med hjälp av Bredbandsbolagets kundservice. Ska bli spännande att se om deras dåliga rykte är sant, eller om det kommer att funka så som man kan hoppas.


Det är ju så att bredbandsuppkoppling och bredbandstelefoni ingår i hyran här, och då måste man ju i alla fall testa och se om, och hur, det funkar...


Alla kartonger är uppackade, men på bekostnad av mina stackars händer. Nu är dom svullna och ömma och knöliga och med en jäkla värk (händerna alltså, inte kartongerna) , och igår när jag skulle kasta en apportbock till Salza så insåg jag att det inte var en bra aktivitet för mina händer och armar just nu


Jo, ni läste rätt... vi tränade lite igår. Och det till Salzas STORA lycka.....


Piggelin och skitglad är en grov underdrift till hurdan hon var... och jag förstår henne. Ingen mental träning alls på flera veckor.... bara promenader, visserligen kryddade med MASSOR av nya spännade dofter, men hon är ju van att få en hel del mental stimulans också, så jag förstår att hon gick upp i varv när det väl var dags igår.


Här i området finns det en hund i nästan varannan lägenhet tror jag. Det kryllar av hundar... och katter. Fast hundarna har hittills gått kopplade när vi mött dom, det gör däremot inte katterna....


På gården får våra hundar också gå kopplade, där smyger det katter i varenda häck så det är nog säkrast, men sedan får dom gå lösa så länge ingen annan hund är inom synhåll. Vilket innebär att det oftast blir ganska så korta stunder...


Och dom är ju bortskämda med att få springa ut på tomten och kissa när det tränger på. Nu får dom vänta tills vi tar på oss och går med dom ut.... jaja, jag vet!!! så är det många som har det, men är man bortskämd med att bara kunna öppna dörren och släppa ut hundarna, så är man.


Men här finns, förutom hundratusen hundar och katter, även hundratusen stigar och vägar där man kan gå eller cykla. Fast det är ju folk överallt förstås.... men man kan variera sig länge innan man har gått på alla ställen där det går att promenera, tror jag i alla fall.


Men jag som älskar skogen, och tystnaden där, jag trivs väl inte helt med promenaderna här i området.... men nu är det som det är så det är väl bara att gilla läget, som det heter.


Jaja... känslan av att bo i den här lägenheten är lite kluven. Lägenheten är som sagt en kopia av den lägenhet jag sålde när jag flyttade hit upp. och det är inte enbart av godo kan jag säga. Man ska inte försöka återuppliva det förflutna... men det blir ju lite så,även om det inte alls var meningen.


Nedrans fina tvättstugor finns det här i alla fall. Eller... fina tvättmaskiner kanske man ska säga, resten är lite halvdassigt, men det kan man ju blunda för.


Och det är ju att återuppliva riktigt gamla minnen... det var länge sedan jag var tvungen att tvätta i tvättstuga. Nu gäller det att komma ihåg att boka tvättid, och att passa den sedan också.


I alla fall så måste jag ta tag i Salzas träning nu igen... hon hittar på en massa hyss när hon inte får utlopp för sin energi. Inga elaka saker, men får man inga uppgifter av matte, så skaffar man sig sysselsättning själv...


Rätt som det är när man håller på och packar upp så har en grej bara försvunnit... puts väck borta bara. Då har liten Salza tagit den och försöker lämna den till husse i utbyte mot en godis.


Mindre populärt är det när husse försöker få upp tavlor och hyllor och sånt på betongväggarna... och när han ska ha borren eller skruven som han lagt på golvet bredvid sig, så är den borta.... men liten Salza står i rummet bredvid hos matte och ser duktig ut... med en borr eller en liten skruv i munnen.


Och nu är det meningen att vi ska tävla snart, så nu är det minst sagt hög tid att börja träna igen. Vissa människor anser ju märkligt nog att det är lite sent att börja träna bara några dagar innan tävlingen, men vaddå då???


Har man världens bästa hund så har man.... Hon har dessutom fått roa sig med att läsa regelboken medan jag har packat upp, och det är säkert fullt tillräckligt för att hon ska fixa den här tävlingen.


Äh, skojar bara, men det förstår ni väl hoppas jag. Jo då, vi ska tävla, men jag har väl inga stora förhoppningar om att det ska gå så bra. Även en liten Flygmyra behöver ju träna om hon ska kunna prestera ett bra resultat, och träning är det minsta vi har ägnat oss åt de senaste månaderna.


Men nu är tävlingssäsongen i stort sett slut här uppe.... en lång eländes vinter väntar och hela det här året får ses som ett "förlorat år" för vår del. Men å andra sidan så är hon snart i sin allra bästa ålder, lilla Flygmyran... hon är ju inte ens 5 år ännu så vi har förhoppningsvis tiden för oss.


Fast då var det ju det där andra också då förstås.... hennes matte är inte direkt någon ungdom längre... vi får väl se hur länge jag hänger med.


Jaja, skit samma.... det får bli som det blir och gå som det går.... om framtiden kan man inte sia, det har ju erfarenheten lärt oss.


Nu har i alla fall jag bladdrat färdigt i Salzas blogg..... nu lämnar jag tillbaka bloggen till den den tillhör. Bye, bye....


Puuuhhh, äntligen slutade hon knattra.... hon är hopplös ibland den där matten. Men nu har jag ingen lust att skriva nåt, återkommer en annan dag istället. Och då ska jag minsann berätta om vi har tränat eller ej... ibland så ljuger hon så hon nästan blir blå... min matte.


Av Flygmyran Salza - 14 september 2010 18:11

Det där med att jaga katter är ju mitt stora intresse sedan barnsben. Det är skitkul      men det börjar bli lite oroande.


Dit vi ska flytta finns det ju mängder av katter, men matte påstår att jag inte får jaga dom.    Och då undrar ju jag förstås vad man annars ska ha katter till???


I vilket fall så hörde jag att husse häromdagen sa till matte att "henne får vi hålla kort när vi flyttat, hon kan ställa till med ett elände, hon".


Det låter ju inte så kul, så jag har beslutat mig för att hämnas. Eller... hämnas och hämnas... det är helt enkelt så att jag har skaffat mig ytterligare ett intresse.    

   

Det är lite inom samma område eller hur man ska säga... är man en jakthund så är man, då ägnar man sig ju helst åt sånt som har med jakt att göra.    


Och här kommer avslöjandet nu.......


Jag har börjat jaga hundar!  Nästan lika kul som att jaga katter.... det är bara det att när jag jagar hundar så blir husse och matte så jäkla förbannade, det blir dom oftast inte om jag jagar en katt.... knepigt      


Så fort jag ser en hund, och jag har god syn så jag ser dom på lååångt håll, då drar jag iväg i världens racerfart.  Det är nämligen så att hundarna brukar lägga svansen mellan benen och springa sin väg när jag kommer ångande i full fart... och det är KUL..    

  

Matte tycker för en gångs skull inte som jag. Och vad husse tycker, det ska vi inte prata högt om    sånt språk passar inte här i min blogg.

  

Ända tills häromdagen har jag bara passat på och jaga hundar när husse är med. Och han har gått hem till matte sen och berättat om mina bravader och varit skitförbannad. Och min matte har bara sagt att " så konstigt, så gör hon inte när vi är ute"   

  

Så, snäll som jag är, så tänkte jag häromdagen att det nu var dags att även matte skulle få se hur duktig jag är på att jaga bort främmande hundar.


Sagt och gjort....  vi var på en snabbprommis när vi var på väg till nya lägenheten häromagen, och där... långt där borta... skymtade jag en hund som sprang bredvid en cykel.


Jipppiiieee! tänkte jag, där går det undan, den tar vi!!  Och så la jag in turboväxeln och drog iväg.


Men helvete... nu är jag nästan döv kan jag tala om... nedrans så maatte skrek och gormade där långt bakom mig. 


Först tänkte jag inte alls bry mig utan fortsatte i full karriär, men mattes tonfall lät inte vackert så jag fann för gott att sakta in och invänta henne och Ibsen.


Och nu borde ju min matte bli god och glad när jag gjorde som hon ville, men hon är ju lite knäpp hon, som ni väl vet    


"KOM HIT din jäkla sopråtta", väste hon.... "jag ska mörda dig, din jäkla luspudel. KOM HIT!!!!!!".


HA, säger jag bara. Skulle ni frvilligt gå fram till nån som säger så??? Jag gjorde i alla fall inte det, lite självbevarelsedrift har man väl....     

  

Det gjorde inte matte gladare direkt... att jag stannade på säkerhetsavstånd alltså..  så till slut fann jag för gott att trots allt närma mig henne. Men för säkerhets skull så kröp jag hela vägen fram, med strupen blottad och svansen långt in under magen. Tänkte att det kanske, kanske skulle funka...    


HA... var det matte som sa nu... "tror du jag går på det där???? Res på dig ditt elände! Ställ dig upp och stå för vad du gjort!! "


"Asch då", sa jag lite besviket till matte, "jag trodde du skulle vekna lite när jag gjorde så där. Är du lika arg nu också?? "


"Jag är skitförbannad!", svarade matte. "Gör om det där en enda gång till och du har satt din sista potatis här i livet, det kan jag lova dig!"

  

Passar mig bra det, tänkte jag, men jag sa det inte högt. Jag är inte speciellt angelägen om att sätta några potatisar, så blir inte straffet värre än så, så tänker jag nog fortsätta att köra bort alla hundar jag ser i vår närhet.    

   


Av Flygmyran Salza - 12 september 2010 18:35

Äntligen fick jag ut i skogen och träna sök igen.... det var evigheters evigheter sedan så det var verkligen dags.   


Fast matte var lite sur i morse innan vi åkte. Det har varit solsken och fint höstväder i hur många veckor som helst, men just idag när vi skulle ut i skogen och träna... då spöregnade det.   


Men herregud... både matte och jag behöver krympa lite, så det spelar väl ingen roll om vi blir lite våta.....   

  

Kul var det i alla fall, att hitta folk i skogen alltså. Och gissa vad matte hade för godis idag...?  Kyckling... nedrans så gott det var..    


Fast jag fick vänta till allra sist och det var jag inte så nöjd med... matte påstod att hon fick ont i öronen, men hon får skylla sig själv. Idiotiskt att lämna mig kvar i bilen när hon själv håller på och roar sig i spöregnet bland granar och blåbärsris.   

        

Sen var vi till klubben där mattarna fick 1:a-pris-fika, men sen äntligen fick vi ut och träna lite igen. Fast det var alldeles för kort tid tycker jag.... ett par timmar eller så, tycker jag är lite mer lagom.    

  

Fast mindre roligt var att matte kom på att vi kanske missar klubbens söktävling om 3 veckor. Vi får nog inte vara med...    jäkla flyttkartonger skulle jag vilja säga, det är säkert deras fel alltihop.   

  

Nu känns det i alla fall lite bra att vara Salza. Jag har fått mat (fast som vanligt alldeles för lite)  och nu har jag sträckt ut mig på tröskeln in till sovrummet, där tänker jag ligga och ta mig en liten tupplur.


Matte gnäller alltid över att hon inte kan förstå varför vi så gärna ligger på trösklar och sover. Inget konstigt alls tycker jag....    brukar inte ni också göra det då och då???  


Av Flygmyran Salza - 9 september 2010 08:57

Häromdagen tillbringade vi flera timmar på det där nya stället dit vi ska flytta.Tomt och ödsligt var det där... det ekade till och med bara vi gick på golvet    Fast matte påstår att det kommer att alldeles överfullt sedan när vi får dit alla våra grejor....    


Och så fort matte öppnade dörren till uteplatsen och ställde upp en lång radda med kompostgaller där, så placerade sig Ibsen där ute. Han låg säkert och väntade på att husse skulle komma... men tji fick han där.    


Jag själv tillbringade tiden med att tassa efter matte. In i det ena rummet, lägga sig bekvämt tillrätta på det hårda golvet... ooopps....  upp igen när matte, med tumstocken i högsta hugg, gick in i nästa rum... lägga sig tillrätta igen... och så strax upp igen för nu skulle matte ut i köket.... och så vidare, och så vidare.


Undrar om det är mattes nya påfund för att motionera mig? För det blir inte så mycket annan motion nu för tiden inte...    

  

Fast när hon höll till i köket, då tyckte jag att det var himla bra. Hon hade nämligen tagit med en av mina Bia-bäddar och ställt den där, så då slapp jag att ligga på hårda golvet i alla fall.

  

Senare gjorde jag ju ett försök att bekanta mig mid grannens katt också, men det ska vi inte prata mer om säger matte....     

  

  

Idag ska dom (husse och matte och den snälla grannen) köra iväg en OTROLIG mängd skräp till soptippen. Gudars skymning vad människor samlar på sig....   

  

Själv har jag bara en matskål, en säck med mat, en (eller två egentligen) Biabäddar, några koppel och halsband, mina sök- och spårgrejor och lydnadsgrejor, ett täcke, ett par handdukar, och så ett par gamla ben och några leksaker... och mååånga bollar    


Det är lätt som en plätt att packa det....  en rygga räcker nästan. Matte har hållit på i flera veckor och är inte färdig än på länge.... knäppt...   Och det går nästan inte att komma fram här hemma, det står stora kartonger nästan överallt nu.


Och inga mattor finns det heller...    tur att mattes säng står kvar, och min ena Bia-bädd. Fast i den ligger nästan alltid Ibsen förstås...  Jaja, mattes säng är stor, så jag klarar mig nog så länge den finns.

  

Hoppas ni har det lite roligare än vad jag har..... det ska bli bättre säger matte, men det vete sjuttan.... den som lever får se.

  




Av Flygmyran Salza - 5 september 2010 09:12

Fast inte för mig förstås   Ibsen och jag fick följa med matte när hon skulle åka iväg i går förmiddag, och vi blev jätteglad. Lika glada var vi inte tre timmar senare när vi bara hade fått sitta eller ligga och titta på andra hundar som hade kul.


Hörde matte säga att det var bra träning för Ibsen, och det kan väl hända... men jag behöver ingen sån träning, jag kan koppla av överallt!!


Folk tror fortfarande att jag är världens slöaste hund när dom ser mig ligga utsträckt på marken och sova när inget händer.  Tänk så fel dom har....  Varför ska man offra krafter när ändå inget händer och man lika gärna kan ta sig en tupplur??

  

I alla fall så tävlde mina träningskompisar, och det gick så bra så....   


Kerstin med sin matte fick sitt första 1:a pris i klass 3, och det såg kanonfint ut när dom jobbade på planen.   


Och min släkting Gimzo var såååååå snubblande nära sitt första 1:a pris i klass 1, det hade räckt med en enda halvpoängare till i betyget så hade målet varit nått.    

  

Jaja, duktiga är dom båda två... eller alla fyra... eller vad man nu ska säga. Fast mattar är ofta lite överflödiga i dom här sammanhangen tycker jag. Vi hundar kan det där själva, men tvåbeningarna vill väl ta del av äran också antar jag.   


För övrigt så fortsätter mattes kartongvansinne här hemma.  Hon packar låda efter låda och det blir mer och mer kaotiskt att ta sig fram i huet, men lika sjutton hörde jag att hon sa till husse att han fick hämta fler kartonger snart.


Ska bli väldigt kul att se vart hon sedan ska få plats med alltihop i en liten 3:a   


Nu är det 14 dagar kvar tills flyttbilen kommer säger matte. Jag fattar fortfarande inte så mycket av det hela, men det ordnar sig nog. Jag minns ju alla katter, ni vet... så det blir nog bra det hela....   


Sen brukar matte irritera husse med att tjata om sånt som ska göras i lägenheten innan alla grejer kommer dit. Hon har lätt för det, min matte... att irritera folk alltså     


Fast husse är lite coolare han, han säger bara att vi hinner, och att vi kan ta det när vi finns på plats. Precis min åsikt också....   vi ska väl ha nåt att göra där också... förutom att packa upp alla mattes kartonger förstås      

  

Idag ska hon packa några kartonger till hörde jag att hon sa... bläähh... långtråkigt    och så tänkte hon gå ut och röja lite i trädgården också, och det gillar jag lite bättre, då kan jag  och Ibsen vara med där ute och slipper gå vilse bland alla lådorna här inne.    


Ha det gott i höstsolen....  här i huset gillar vi tjejer hösten allra bäst av alla årstider    



  


Av Flygmyran Salza - 3 september 2010 09:06

Matte gnäller alltid över att jag berättar om alla hennes klantigheter.     Nu har hon bett mig berätta om en annan matte som också var ganska så rejält klantig....


Det var på tävlingen i lördags..... i klass 3.  Där hade en matte lagt bollen som externbelöning alldeles i kanten av lydnadsplanen.


Och det var väl helt OK, om det inte hade varit så att rutan låg ca 10 meter därifrån, bara en liten bit ifrån kanten på planen... och bollen.   


Gissa vart den hunden sprang när matte visade på och kommenderade till rutan???


Tjohooo, så kul det var att få springa och hämta bollen mitt i programmet...   

   

Så det finns faktiskt andra mattar som är klantiga också... det är inte bara min matte som utmärker sig   


Om Flygmyran....


En Flygmyra är i det här fallet detsamma som en liten piggelin engelsk springerspaniel, egentligen döpt till Salza.

Hon är på väg mot sitt 6:e år, och sprudlar av livslust och energi.

Hon skriver här, lite sporadiskt, om sin vardag.

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2010 >>>

Arkiv

Länkar

RSS

Besökare

räknare

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Skapa flashcards