Så fiffigt att de här blommorna som blommar överallt nu, heter Midsommarblomster just  bara för att dom blommar nu vid midsommar?

Kryllar av dom överallt gör det i alla fall....    

Matte tog sig i kragen och gav oss en hyfsad skogspromenad igår. Fast det gick sakta... och flåsigt... för matte alltså     men huvudsaken är ju att Ibsen och jag fick lite roligt.   

På kvällen var vi ute en vända och träffade en av sökträningskompisarna. Fast vi tränade inte sök, det orkar inte min skruttiga matte ännu....    

Vi tränade pyttelite lydnad, och vet ni.... jag slog mig så in i bomben   fast jag försökte att inte visa hur jäkla ont det gjorde.

Matte hade höjt upp hindret tilll 70 cm, men det tänkte väl inte jag på. Jag satsade som vanligt när jag ska hoppa.... och alldeles för sent insåg jag att det inte räckte till.

Så jag fastnade, hängande på magen över hindret.... nedrans förargligt       och nedrans ont gjorde det.

Men är man en tuff tjej i lyxförpackning så gäller det att hålla masken...     så när vi sedan skulle göra om, då bet jag ihop och satsade rejält.... och då gick det förstås galant.

Det blev inte så himla mycket tränat, matte är ju som sagt skruttig som sjuttan, men hon höll på och bråkade med mig om det där jäkla krypet i alla fall.

Alltså..... Kryp! säger matte... och jag kryper.... himla snyggt om jag får säga det själv. Och dessutom himla fort om matte får säga det....   

Matte påstår att hon fick ordning på det där med tempot när vi tränade inomhus under vintern. Men nu har vi ju inte tränat på jättelänge, och då tror hon att jag har glömt hur jag ska göra.

HA...! Jag glömmer ALDRIG nåt... men jag fattar inte varför jag ska krypa i snigelfart när jag är en springer med racerfart i benen... ???   

Matte vill ju ha fart och fläkt när vi jobbar.... och helt plötsligt ska det gå sakta, sakta.... jag fattar ingenting....